Serietittandet fortsätter. Började se den här serien typ igår. Och såg klart den typ igår. På ett ungefär. Nej, men ärligt, det tog lite längre tid än så, men inte supermycket. Har velat se den länge men inte kommit mig för förrän nu. 
 
Serien handlar om trillingarna Kate, Kevin och Randall i nutid. Man får även följa deras uppväxt och deras föräldrars livsöden. Kate och Kevin är biologiska syskon medan Randall är adopterad. Vill inte säga mer än så, ni får se själva för att få hela bilden. Och appropå hela bilden. Serien är bra på så sätt att den ger en en pusselbit i taget. På samma sätt är det negativt för man känner sig lite tom när man ser den. Som att något saknas och man inte förstår allt, och inte förstår vart den är på väg. För mig är det lite ångestframkallande. Men den är ändå totalt beroendeframkallande för mig. Nu längtar jag redan till nästa säsong!
 
 
Trillingarna är väldigt olika varandra, samtidigt som de står varandra mer eller mindre nära. 
 
 
Kevin och Kate står varandra närmast. I början är Kate till och med Kevins manager/personlig assistent typ.
 
 
Kate kämpar mot hjärnspöken, skuld och sin övervikt.
 
 
Randall är framgångsrik, bor i ett stort, fint hus med fru och två barn, men funderar kring sitt biologisk arv.
 
 
Utåt sett har Kevin allt. En framgångrik karriär som skådespelare, han är snygg, rik och tjejerna flockas kring honom. Men han är trött på det ytliga ungkarlslivet och att inte bli tagen på allvar. 
 
Se den här serien vettja! Den har allt som livet innehåller skulle jag vilja påstå. Beroendeframkallande som sagt..
 
 
 
 
 
Jag har typ blivit en serienörd. Från att ha varit den enda i alla sammanhang som inte har koll på klassiska serier som alla andra kollade på, typ OC, One tree Hill, Vänner, scrubs, Lost, Dr House. Så har jag nu pretty bra koll och följer med hyfsat. Och bingar serier som bara den. Bara senaste veckan har jag nästan sett klart på This is Us, Handmaid´s Tale, Girlboss och såklart en massa äldre Bones-avsnitt. Nörd I am. En serie som jag nämnt tidigare men inte skrivit om är Magicians. 
 
I Magicians får man följa några unga vuxna som känner sig annorlunda och inte riktigt passar in i den vanliga världen. Det visar sig att de har magiska krafter och därigenom kan få gå på en skola för magiker; Brakebills. Det är lite som Harry Potter, fast för äldre. Det är lite kul att det dessutom är med Harry-Potter-referenser i serien. 
Självklart är det inte guld och gröna skogar. Ett monster håller på att förstöra skolan, och vill döda alla i sin väg. En parallell värld, Fillory, sägs finnas och inte bara vara en saga, och även den riktiga världen utanför skolan har sina skurkar. Sedan tillkommer ju allt drama som uppstår i livet även om man inte haft magiska krafter. Typ kärleksdraman, trasiga familjer, missbruk och andra mörka hemligheter. 
 
Första säsongen har en tydlig röd tråd och riktning. Minus för uselt skådespeleri. I andra säsongen måste serieskaparna kommit på att skådespelarna är sådär, och låter dem därför göra parodi på sig själva ungefär. Vilket är väldigt roligt. Själva storyn är dock ganska spretig och den spårar ut mer och mer ju längre det går. Jag får lite känslan av att författarna kan ha gått på något alltså. Men i det stora hela är det en underhållande serie som ändå är sevärd. 
 
 
Fillory är fyllt med magiska väsen. 
 
 
Quentin är huvudpersonen. Tillsammans med ett par till. Han har ungefär ett ansiktsuttryck, vilket är en lame variation av det här. 
 
 
Ingen college-serie utan college-fester i ett Sorority-house-aktigt hus. 
 
Jag läser, lyssnar och kollar serier för fullt på min fritid. Och för tillfället har jag ganska mycket fritid. Egentligen har jag haft det hela den här terminen. Och jag har njutit för fullt, då jag vet att det är tidsbegränsat. Det har till och med varit så lugt att jag längtar till att det tar fart igen. Tänk att man aldrig kan vara riktigt, riktigt nöjd liksom. Är det inte för stressigt så är det för lugnt, och då blir jag stressad för det istället. Menmen. 
 
I alla fall. Serier har kollats. Nyaste tillskottet i seriesamlingen är Handmaid´s Tale. Den handlar om en dystopisk värld där barnafödandet drastiskt har sjunkit. Självklart får kvinnor skulden och räknas som ofruktbara. Att säga att männen är sterila är ett brott. Självklart måste detta göras något åt och rebelltrupper med en skum religion löser det genom att ta över landet, gissningsvis USA, och gör de få ``Fruktbara`` kvinnor som finns till sexslavar till den övre makten. Såklart. Patriarkatiskt, mörkt, och fruktansvärt. Men serien är ändå bra. Jag tycker alltid det känns hemst att säga att något fruktansvärt är bra och spännande, som att det hemska då får en positiv klang. Men så är det. Serien är bra, men man ska inte se den om man är känslig eller inte mår bra. Även om man mår bra ska man inte se för många avsnitt på raken. Det ger en mardrömmar (egen erfarenhet). Just nu finns sex avsnitt ute, de kommer ut på onsdagar som jag förstått det. 
 
 
Se den, se den.. Den hittas på HBO.
 
 
Även skördar går dåligt. Allt ransoneras. 
 
 
Målet för dem är såklart att bli gravid.
 
 
Är man utanför huset man bor i måste man gå i par.
 
 
Huvudrollen innehas av Elisabeth Moss. 
 
 
Och Alexis Bledel är också med.