Denna bok är skriven av Sara Lövestam. Nu var det ett litet tag jag läste den, tre månader eller så, men den är så himla bra att jag kände att jag bara måste rekommendera den! :D Jag ger den självklart en grön färg i betyg! :D 
 
Boken handlar om Steffi Herrera som går i nian och älskar gammaldags jazzmusik. Hon spelar själv bas, men egentligen gillar hon alla instrument. I skolan har hon det väldigt jobbigt, två andra tjejer hackar ständigt på henne och hon har inga riktiga vänner. En dag går hon dock förbi ett åldersomshem från vilket hon hör musik, och det är inte vem som helst, utan det är Povel Rammel som spelas! Hennes favorit. När hon tar sig närmare visar det sig att det är en man som heter Alvar som bor där och även han är en jazzälskare. Vänskapen börjar spridas mellan det lite udda paret och historier om musik och jazz utbyts, de mest spektakulära kommer från hans sida såklart;)
 
Jag tyckte den här boken var oerhört mysig. Hade det inte varit för Steffis situation i skolan hade jag kallat den för en feelgoodroman men det kan jag tyvärr inte riktigt göra nu.. Att läsa om Alvars upptåg är dock lite mer upplivande och konceptet gamla historier, tillsammans med nutid, är fantastiskt bra. Jag vill inte avslöja för mycket utan jag uppmanar er att läsa den själva! 
 
Läsdenläsdenläsden..
 
Detta är Sara Lövestams fjärde roman, och jag hade gärna läst hennes tidigare böcker också! :D

Kommentera

Publiceras ej